Tankar om framtiden på anda sidan dina sidohängda fönster

I vår iver att rusa mot nästa stora grej så är risken påtaglig att vi tappar bort oss själva. Säger vi hela tiden ja till allt som är ”nytt och häftigt” så kanske vi vaknar upp en dag och inser att vi har gjort oss av med allt det där som faktiskt gjorde oss unika. 
Det är helt enkelt lätt att följa strömmen – och lika svårt att stå upp för sig själv och hitta sina egna vattendrag att simma i.

Framåt, genom att blicka bakåt

Sverige är som bekant också ett synnerligen trendkänsligt. Vi blickar hela tiden utåt och vill få bekräftelse på att våra val överensstämmer med någon form av koncensus. Det är förstås en bra metod när man arbetar mot en gemensam vision, svenskar är trots allt ett ingenjörsfolk. Samtidigt har det sina avigsidor i att vi riskera att bli fartblinda.

För vi står trots allt på våra förfäders skuldror. Det är deras hårda arbete som har tagit oss dit vi är idag. Precis som vi idag bidrar till den värd som våra barn, barnbarn och efterlevande en dag kommer att vara en del av.
Ibland är det bara bra att stanna upp och reflektera över detta en stund. Kanske behöver vi inte uppdatera tillvaron med allt det senaste hela tiden.

Istället kan bli blicka bakåt, eller varför inte utåt genom våra fönster sidohängt enligt klassisk allmogestil. För om världen därute på många sätt ser dramatiskt annorlunda ut mot vad den gjorde för 100 år sedan så är vi fortfarande samma människor. Vi har samma behov som vi har haft i hundratusentals år, och frågan är om vi tillgodoser dessa i dagens värld.

Låt denna jul och detta nyår bli till en tid då du reflekterar över hur du lever ditt liv, och hur du vill leva ditt liv.
Kanske hittar du i dina tankar ett nyårslöfte för hur du i framtiden kan leva mer hållbart och långsiktigt än du kanske har gjort fram tills idag.